Vart fjärde år händer något alldeles särskilt i Sverige. Det pratas politik överallt, färgglada affischer dyker upp på lyktstolpar och TV-apparaterna fylls av debatter. Det är dags för val! Men vad händer egentligen bakom de där gröna skärmarna i vallokalen, och hur blir en liten papperslapp till ett beslut i riksdagen?

Innan valet: Kampanjer och röstkort

Innan själva valdagen försöker partierna övertyga oss om att deras idéer är bäst. Det kallas att de bedriver en valkampanj. De delar ut broschyrer, pratar med folk på torgen och lovar saker som de vill ändra på, till exempel bättre skolor eller billigare bussresor.

Några veckor före valet får alla som har rätt att rösta hem ett röstkort i brevlådan. Det fungerar som en personlig biljett. Där står det i vilken vallokal man ska rösta, oftast är det i en skola eller en idrottshall nära där man bor. I Sverige har vi tre val samtidigt: till riksdagen, till regionen och till kommunen.

I vallokalen: Hemlighet och kuvert

När man kommer till vallokalen möts man av funktionärer som hjälper till. Det första man gör är att plocka valsedlar. Det finns gula sedlar för riksdagen, blå för regionen och vita för kommunen. Varje parti har sina egna sedlar med namnen på de politiker man kan rösta på.

En av de viktigaste reglerna i en demokrati är att man har hemlig rösträtt. Det betyder att ingen annan har rätt att veta vad du röstar på. Därför går man bakom en grön skärm för att lägga sina valsedlar i små kuvert. Man får inte visa sina valsedlar för någon annan, inte ens för sin familj om man inte vill. Sedan lämnar man fram sitt ID-kort och röstkort, och funktionären lägger kuverten i stora förseglade lådor.

Efteråt: Räkningen och 4-procentsspärren

När klockan slår åtta på kvällen stänger vallokalerna och det mest spännande arbetet börjar: rösträkningen. Alla lådor töms och varje röst räknas för hand. Eftersom Sverige har ett proportionellt valsystem, får partierna ungefär lika många platser i riksdagen som de fick röster från folket. Om ett parti får 10 procent av rösterna ska de få ungefär 10 procent av de 349 platserna, som kallas mandat.

Det finns dock en viktig regel: ett parti måste få minst 4 procent av rösterna i hela landet för att komma in i riksdagen. Det är för att det inte ska bli för många småpartier som har svårt att komma överens.

På riktigt: Att välja pizza eller politik?

Tänk dig att din klass ska rösta om vad ni ska äta på en avslutningsfest. Om alla skriver sitt val på en lapp och lägger i en burk, så är det ett val. Men om någon tittar över din axel eller säger "om du inte väljer pizza får du inte vara med oss", då är det inte längre ett demokratiskt val. Hemligheten och friheten att välja själv är det som gör valet på riktigt.

"Visste du att..."

I Sverige kan man förtidsrösta. Det betyder att man inte behöver vänta till själva valdagen. Om man vet att man ska resa bort eller jobba på valdagen, kan man gå till ett bibliotek eller ett stadshus flera veckor i förväg och lämna sin röst där!