Tänk dig att internet är som världens största bibliotek, men med en stor skillnad: det finns ingen bibliotekarie som kollar om böckerna är sanna. Vem som helst kan lägga upp vad som helst. Det kan vara din granne, en expert på rymden eller någon som bara vill skoja. För att veta vad vi kan lita på behöver vi använda källkritik – en sorts superkraft för att granska information.

De fyra gyllene frågorna

När du ser något på TikTok, YouTube eller en nyhetssajt bör du alltid ställa dig fyra frågor. De hjälper dig att avgöra källans trovärdighet.

1. Vem? Vem har lagt ut informationen? Är det en känd nyhetstidning, en myndighet eller en privatperson? Kolla om det finns ett namn eller en "Om oss"-sida.
2. Varför? Vad vill källan? Vill de informera dig om fakta, sälja en produkt, skoja eller kanske få dig att tycka på ett visst sätt politiskt?
3. Vad? Verkar informationen rimlig? Om något låter för bra för att vara sant (som att du vunnit en iPhone trots att du inte tävlat), så är det oftast det. Jämför med andra källor för att se om de säger samma sak.
4. När? Är informationen ny eller gammal? Ibland sprids gamla videor på nytt som om de hänt idag, vilket kan skapa onödig oro.

Algoritmer och filterbubblor

Har du märkt att om du kollar på en video om katter, så får du snart bara se katter? Det beror på algoritmer. Sociala medier är byggda för att visa dig sådant du gillar så att du stannar kvar på appen. Detta kan skapa en filterbubbla. Det betyder att du bara ser information som bekräftar det du redan tycker. För att vara källkritisk måste man ibland aktivt söka efter andra perspektiv för att se hela bilden.

AI och Deepfakes

Idag kan vi inte ens lita på våra egna ögon och öron på samma sätt som förr. Med hjälp av AI (artificiell intelligens) går det att skapa bilder på saker som aldrig hänt, eller videor där kända personer verkar säga saker de aldrig sagt. Detta kallas för deepfakes. Var extra vaksam om en video ser lite "hackig" ut eller om personens munrörelser inte stämmer exakt med ljudet.

På riktigt: De falska tävlingarna

Du ser en annons på Instagram: "Matbutiken fyller 100 år – klicka här för att få ett gratis presentkort på 1000 kr!". Många klickar och fyller i sina uppgifter. Men om man använder källkritik ser man snabbt att länken inte går till butikens riktiga hemsida, och att butiken på sin riktiga sida skriver: "Varning för blufftävlingar". Genom att stanna upp i 10 sekunder kan du rädda dig själv från att bli lurad på pengar eller lösenord.

"Visste du att..."

Begreppet "Fake News" blev världsberömt för några år sedan, men falska nyheter har funnits i tusentals år. Förr i tiden spred kungar ibland rykten om att deras fiender var monster för att få folket att vilja kriga. Skillnaden idag är att lögner kan spridas till miljoner människor på bara några sekunder via internet!