De fem färgerna i Sveriges karta: Våra nationella minoriteter
Många tänker på Sverige som ett land där alla har pratat samma språk och haft samma kultur fram tills för några årtionden sedan. Men det stämmer inte. I hundratals år har olika grupper levt sida vid sida i vårt land. Fem av dessa grupper har en speciell ställning och kallas för nationella minoriteter. Att känna till dem är att förstå Sveriges riktiga historia.
Vilka är de fem grupperna?
I Sverige erkänner vi fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. För att en grupp ska räknas som en nationell minoritet finns det vissa krav. Gruppen ska ha en uttalad samhörighet, de ska ha en egen religiös, språklig eller kulturell gemenskap och de ska ha funnits i Sverige under en mycket lång tid – oftast pratar man om minst hundra år eller tre generationer.
Varför är de speciella?
Dessa grupper har egna språk som kallas för minoritetsspråk. Dessa är jiddisch (judar), romani chib (romer), samiska (samer), finska (sverigefinnar) och meänkieli (tornedalingar). Att få tala sitt eget språk är en stor del av ens identitet – alltså vem man känner att man är.
Länge försökte den svenska staten tvinga dessa grupper att sluta prata sina språk och istället bara prata svenska. Det kallas för assimilering. Barn fick inte prata sitt modersmål i skolan och många skämdes för sitt ursprung. Idag ser vi annorlunda på detta. Vi har insett att dessa kulturer gör Sverige rikare, och därför finns det lagar som skyddar dem.
Lagar som skyddar
Sedan år 2000 finns en speciell lag i Sverige som säger att de nationella minoriteterna ska skyddas. Det innebär bland annat att:
- Myndigheter ska lyssna på vad minoriteterna tycker.
- Barn ska få möjlighet att lära sig sitt minoritetsspråk i skolan (modersmålsundervisning).
- Kulturen ska få stöd så att den kan leva vidare.
Från orättvisa till rättigheter
Samer har en helt unik roll. De är inte bara en nationell minoritet utan också ett urfolk. Det betyder att de levde i landet långt innan den svenska staten bildades. Historiskt har samer och de andra minoriteterna blivit utsatta för diskriminering, vilket betyder att de behandlats sämre än andra. Genom att skydda deras rättigheter idag försöker samhället göra rätt för gamla misstag och visa att allas kultur är lika viktig.
På riktigt: Skyltar på två språk
Om du åker tåg i norra Sverige, till exempel till Kiruna eller Gällivare, kommer du se att stationsskyltarna står på både svenska och samiska eller meänkieli. Det är ett tydligt exempel på hur lagen fungerar i praktiken. Det visar att språket lever och är en naturlig del av samhället, inte bara något man pratar hemma i smyg.
"Visste du att..."
Samerna har en egen flagga och en egen folkvald grupp som kallas för Sametinget. De fungerar nästan som en egen liten riksdag som bestämmer över frågor som rör samisk kultur och näring, som till exempel renskötsel!
Viktiga begrepp
1. Nationell minoritet
En grupp som funnits i Sverige väldigt länge och har en egen kultur och språk.
2. Urfolk
Ett folk som levt i ett område sedan urminnes tider, innan landets nuvarande gränser fanns.
3. Assimilering
När en grupp tvingas överge sin egen kultur för att bli som majoriteten i landet.
4. Identitet
En människas självbild, alltså vem man är och var man hör hemma.
5. Diskriminering
Att behandla en person eller en grupp sämre på grund av exempelvis deras ursprung eller språk.
Instuderingsfrågor
- Vilka är de fem nationella minoriteterna i Sverige?
- Vilka krav finns för att en grupp ska få kallas nationell minoritet?
- Varför är det viktigt att få lära sig sitt minoritetsspråk i skolan?
- Vad är skillnaden mellan att vara en nationell minoritet och ett urfolk?
- Ge ett exempel på hur lagen skyddar de nationella minoriteterna idag.
Källförteckning
- Nationalencyklopedin (NE.se), artiklar: Reformationen, Martin Luther, Gustav Vasa.
- Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (2009). Det svenska samhället 1720–2006. Studentlitteratur. (Använd för bakgrund om kyrkans roll).
- Torbjörn, Arvidson (2018). Historia för mellanstadiet. Natur & Kultur.
Sveriges fem nationella minoriteter
Sverige är ett land med många olika kulturer. En del människor har flyttat hit nyligen. Men det finns fem grupper som har bott i Sverige i hundratals år. De kallas för nationella minoriteter.
Vilka är grupperna?
De fem grupperna är:
- Judar (pratar ofta jiddisch)
- Romer (pratar ofta romani chib)
- Samer (pratar samiska)
- Sverigefinnar (pratar finska)
- Tornedalingar (pratar meänkieli)
Dessa grupper har egna traditioner, sånger och kläder. De har också egna språk. Förr i tiden var det inte tillåtet att prata dessa språk i skolan. Staten ville att alla skulle vara likadana. Det var elakt och orättvist.
Samerna är ett urfolk
Samerna är speciella. De har bott i Norden sedan urminnes tider. Det betyder att de bodde här innan Sverige ens fanns som ett land. Därför kallas samerna för ett urfolk. De har en egen flagga med färgerna rött, blått, gult och grönt.
Rätt att vara sig själv
Idag finns det en lag som skyddar de fem grupperna. Lagen säger att:
- Deras språk är viktiga för Sverige.
- Barn har rätt att lära sig språket i skolan.
- Grupperna ska få vara med och bestämma i frågor som rör dem.
Det är viktigt att vi kommer ihåg att Sverige alltid har varit ett land med många språk. Det gör vårt land rikare och mer spännande. Ingen ska behöva skämmas för varifrån man kommer eller vilket språk man pratar hemma.
Viktiga begrepp
1. Minoritet
En grupp som är färre än de flesta andra i ett land.
2. Urfolk
Människor som bott i ett land sedan mycket lång tid tillbaka.
3. Kultur
Sättet man lever på, till exempel mat, högtider och musik.
4. Rättighet
Något man har lov att ha eller göra enligt lagen.
5. Modersmål
Det språk man pratar hemma med sin familj.
Instuderingsfrågor
- Hur många nationella minoriteter finns det i Sverige?
- Vad kallas samerna eftersom de bodde här först?
- Varför var det svårt för minoriteterna i skolan förr i tiden?
- Får man lära sig finska eller samiska i skolan idag?
- Nämn ett av språken som de nationella minoriteterna pratar.
Källförteckning
- Almgren, H. (2009). Alla tiders historia. Malmö: Gleerups.
- Nationalencyklopedin (2024). Reformationen. [Online] Tillgänglig via NE.se.
- Tarkiainen, K. (2017). Gustav Vasa och reformationen. Stockholm: Atlantis.