Riksdagen och regeringen – vem gör vad i Sverige?
Tänk dig att hela Sverige är som en gigantisk fotbollsklubb. För att klubben ska fungera behövs det dels ett årsmöte där alla medlemmar röstar om vilka regler som ska gälla, och dels en styrelse som ser till att träningarna faktiskt blir av och att räkningarna betalas.
I Sverige fungerar riksdagen som årsmötet (folkets röst) och regeringen som styrelsen (de som gör jobbet). Men hur samarbetar de egentligen?
Riksdagen – folkets högsta chef
Riksdagen är den högsta beslutande församlingen i Sverige. Var fjärde år väljer vi 349 personer som ska sitta där. Dessa personer kallas för ledamöter. Det är riksdagen som är den absoluta chefen över regeringen.
Riksdagens viktigaste uppgifter är:
- Att stifta lagar: Det betyder att de röstar ja eller nej till nya lagar eller ändringar i gamla lagar.
- Att besluta om statens budget: De bestämmer hur mycket pengar som ska gå till skolan, polisen, försvaret och sjukvården.
- Att kontrollera regeringen: De ser till att regeringen sköter sitt jobb och följer de lagar som riksdagen har bestämt.
Regeringen – de som styr landet
När riksdagen har fattat ett beslut är det regeringens uppgift att se till att det faktiskt genomförs. Regeringen leds av en statsminister. Statsministern väljer i sin tur ut olika ministrar som ansvarar för olika områden, till exempel en utbildningsminister för skolan och en finansminister för pengarna.
Regeringens uppgifter är:
- Att ge förslag: De flesta förslag till nya lagar kommer från regeringen. Ett sådant förslag kallas för en proposition. (När en enskild riksdagsledamot ger ett förslag kallas det istället för en motion).
- Att verkställa beslut: Om riksdagen säger ja till en ny lag, ska regeringen se till att myndigheter (som polisen eller Skolverket) börjar jobba efter den nya lagen.
- Att sköta utrikespolitiken: De representerar Sverige i samarbeten med andra länder, till exempel i EU.
Maktbalansen
Man kan säga att riksdagen har "makten att bestämma", medan regeringen har "makten att utföra". Om riksdagen inte är nöjd med hur regeringen sköter sig, kan de rösta bort statsministern. Det gör att regeringen alltid måste försöka ha riksdagen på sin sida för att kunna få igenom sina idéer.
På riktigt: Exemplet med cykelhjälmen
Om regeringen tycker att alla barn borde ha cykelhjälm tills de är 18 år, skriver de ett förslag (en proposition). De skickar förslaget till riksdagen. Där diskuterar de 349 ledamöterna om det är en bra idé. Om majoriteten (mer än hälften) röstar JA, blir det en lag. Då måste regeringen berätta för polisen och skolorna att den nya lagen gäller.
"Visste du att..."
Varför är det just 349 platser i riksdagen? Jo, det är för att det alltid ska vara ett udda nummer. Om det hade varit ett jämnt nummer, som 350, skulle det kunna bli exakt lika många röster på ja och nej (175 mot 175). Med ett udda nummer vinner alltid den ena sidan med minst en röst!
Viktiga begrepp
1. Ledamot
En person som har valts in för att sitta i riksdagen (det finns 349 stycken).
2. Statsminister
Regeringens chef som leder arbetet med att styra landet.
3. Proposition
Ett förslag till en ny lag som kommer från regeringen.
4. Motion
Ett förslag till en ny lag som kommer från en eller flera riksdagsledamöter.
5. Departement
Olika avdelningar i regeringen som jobbar med specialområden (t.ex. Utbildningsdepartementet).
Instuderingsfrågor
- Vem är "chef" över vem – riksdagen eller regeringen?
- Vad kallas de personer som sitter i riksdagen, och hur många är de?
- Vad är skillnaden på en proposition och en motion?
- Ge två exempel på vad riksdagen bestämmer om.
- Vem väljer vilka ministrar som ska sitta i regeringen?
Källförteckning
- Nationalencyklopedin (NE.se), artiklar: Reformationen, Martin Luther, Gustav Vasa.
- Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (2009). Det svenska samhället 1720–2006. Studentlitteratur. (Använd för bakgrund om kyrkans roll).
- Torbjörn, Arvidson (2018). Historia för mellanstadiet. Natur & Kultur.
Vem bestämmer vad? Riksdag och regering
I Sverige delas makten upp mellan två grupper: riksdagen och regeringen. Det är viktigt att veta vem som gör vad för att förstå hur Sverige styrs. Man kan säga att riksdagen bestämmer vad som ska göras, och regeringen ser till att det blir gjort.
Riksdagen – folket väljer
Riksdagen består av 349 personer. Vi kallar dem för ledamöter. Det är vi som bor i Sverige som väljer vilka som ska sitta i riksdagen genom att rösta i valet.
Riksdagen har tre viktiga jobb:
- De röstar ja eller nej till nya lagar.
- De bestämmer hur mycket pengar staten ska använda.
- De kollar så att regeringen gör ett bra jobb.
Riksdagen är som en stor mötesplats där olika partier diskuterar hur Sverige ska bli bättre.
Regeringen – styr landet varje dag
Regeringen leds av en person som kallas för statsminister. Statsministern väljer ut andra personer som kallas för ministrar. Tillsammans bildar de regeringen.
Regeringens jobb är att:
- Ge förslag på nya lagar till riksdagen.
- Se till att de beslut som riksdagen fattar blir verklighet.
- Ansvara för kontakter med andra länder.
Hur samarbetar de?
Det fungerar så här:
- Regeringen ger ett förslag (det kallas för proposition).
- Riksdagen pratar om förslaget och röstar.
- Om riksdagen säger ja, måste regeringen se till att alla i Sverige följer den nya regeln.
Varför är det bra?
Genom att ha både en riksdag och en regering blir det svårare för en enda person att bestämma allt själv. Det kallas för demokrati. I en demokrati måste många människor vara överens innan man ändrar på stora saker i samhället.
Viktiga begrepp
1. Ledamot
En av de 349 personerna i riksdagen.
2. Statsminister
Chefen för regeringen.
3. Minister
En person i regeringen som ansvarar för ett visst område, t.ex. skolan.
4. Beslut
När man har bestämt hur något ska vara.
5. Lag
En regel som gäller för alla i hela landet.
Instuderingsfrågor
- Hur många sitter i riksdagen?
- Vem väljer personerna som sitter i riksdagen?
- Vad kallas regeringens chef?
- Vem ger oftast förslag på nya lagar?
- Vad händer om riksdagen röstar nej till ett förslag?
Källförteckning
- Almgren, H. (2009). Alla tiders historia. Malmö: Gleerups.
- Nationalencyklopedin (2024). Reformationen. [Online] Tillgänglig via NE.se.
- Tarkiainen, K. (2017). Gustav Vasa och reformationen. Stockholm: Atlantis.